Start » Plast

Vad händer med plasten vi sorterar ut?

Plastavfallet i samhället har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Inte minst vad som händer med det
plastavfall vi sorterar ut och utmaningarna att nå en hög materialåtervinning.

De huvudsakliga flödena av plastavfall består av plastförpackningar, byggmaterial, elektronik och fordon. Kategorin övrigt omfattar bland annat plast i sjukvårdsartiklar, leksaker, hushållsartiklar, sportartiklar och möbler.

Plastförpackningar

Alla förpackningar omfattas av producentansvar, det vill säga producenten som sätter en förpackning på marknaden i Sverige betalar en förpackningsavgift som ska bekosta insamlingen och återvinningen av förpackningen.

Plastförpackningar ska enligt lag samlas in via särskilda insamlingssystem exempelvis fyrfackskärl. Men även via återvinningsstationer (ÅVS) och fastighetsnära insamling (FNI).

Av de olika plastkategorierna har plastförpackningar den största potentialen för ökad återvinning.

De plastförpackningar som felaktigt inte sorteras ut, utan läggs i ”den vanliga soppåsen” det vill säga
restavfallet, skickas direkt till förbränning med energiåtervinning. De plastförpackningar som däremot sorteras ut, överlämnas till producenterna och går till materialåtervinning.

De insamlade plastförpackningarna transporteras från insamlingskärlen till en balningsanläggning där
materialet balas. Därefter skickas de vidare till en sorteringsanläggning där det sorteras och ca 50 procent säljs för vidare bearbetning. Resterande 50 procent energiåtervinns.

Mängden utsorterade plastförpackningar har nästan fördubblats, och har ökat från 26 procent till 44 procent. Här ser vi stora möjligheter till fortsätta förbättringar.

Flode-Plastforpackningar

Övrig plast

Den plast som inte är förpackningar och som samlas in på våra ÅVC:er tas om hand av van Weveren AB, en aktör som tvättar och gör ”flingor” av den utsorterade plasten och säljer den vidare till materialåtervinning i form av ny produkttillverkning. Kvaliteten på den här plasten varierar kraftigt, så endast ca 52 procent är materialåtervinningsbart. Resterande går till förbränning med energiåtervinning.

Granulat av mjuka plastförpackningar, till exempel påsar, används framförallt för tillverkning av bärkassar och sopsäckar, medan granulat från hårda plastförpackningar kan användas till alltifrån pallklossar till blomkrukor, plastmöbler och hinkar.

Efterfrågan på de utsorterade materialen, såväl förpackningar som kommunplast är mycket liten i Sverige, varför det i huvudsak exporteras. Majoriteten av köparna finns i Europa.

flode-ovrig-plast

Återvinning av plastförpackningar är komplex men utvecklingen går snabbt framåt.

Fortsätt i den goda andan – sortera mera!

Nya skruvkorkar: Förändringar för en hållbar framtid

Varför?

Från och med den 3 juli 2024 måste förpackningar för drycker upp till 3 liter ha korkar som sitter fast. Detta görs för att minska nedskräpning i naturen, enligt EU:s engångsplastdirektiv.

Hur sorteras förpackningen?

Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta kvar på förpackningen hela dess livslängd. Det betyder till exempel att en mjölkförpackning ska sorteras som pappersförpackning med plastkorken kvar. När en förpackning består av flera olika material sorterar du utifrån det dominerande materialet.

Vad händer med korken?

Pappersförpackningarna blandas med vatten i en sorts tvättmaskin där pappersfibrerna löses upp och separeras från övrigt material, som till expempel plastkorkarna.  Plastresterna används för att producera energi som behövs för torkning av pappersmassan på pappersbruket.

Bilden visar en öppnad kartong av den typ som vanligtvis används för förpackning av flytande livsmedel, som juice eller mjölk.
Bilden visar en lantlig scen med fokus på jordbruk. I förgrunden syns en stor rund höbal som är inslagen i vit plast. Höbalen är placerad på en grön äng. I bakgrunden syns flera liknande höbalar utspridda över fältet. Dessutom finns en röd traktor med ett jordbruksredskap som antingen samlar in eller distribuerar dessa höbalar. Himlen är delvis molnig med blåa partier, och det verkar vara dagtid på grund av det ljusa naturliga ljuset.

Förändringar i avfallslagstiftningen

Från den 1 januari 2025 är det obligatoriskt att sortera all
textilavfall separat från annat avfall, enligt avfallslagstiftningen.
Enligt nya förändringar från regeringen är det från och
med den 1 oktober 2025 tillåtet att slänga trasiga strumpor,
fläckiga tygbitar och helt utslitna kläder i restavfallet. Vi följer
avfallslagstiftningen där snabba förändringar kan ske.

Även om du snart får kasta dina trasiga strumpor i soporna – gör
inte det om du inte måste! Att öka återbruk och återvinning av
textil är avgörande för att minska miljöpåverkan.

Tänk på miljön, lämna dina kläder till återbruk och hjälp till att
skapa en mer hållbar textilindustri. Tillsammans gör vi skillnad!

Läs mer om förändringarna här.